fredag 24 februari 2012

Plagiatkontroll

Den eviga frågan...fusk.

Jag minns slutprovet på Kemi A i gymnasiet. Det var långt, svårt och ingen som skrev hann klart med hela provet. Maxpoängen var 90, jag fick 65. Ett par andra personer fick några poäng mer än mig, men jag var en utav bara två personer som fick MVG, och det var inte för att jag i grunden var bättre på kemi än den andra som låg omkring 65-70 poäng, utan för att jag började skriva provet bakifrån. Jag gjorde MVG-uppgifterna först, och fick således tillräckligt många MVG-poäng.

Den andra personen som skrev MVG gjorde provet några dagar efter oss andra. Han skrev bäst i skolan med god marginal, och höjde sig således från gränsen mellan IG/G till MVG. Det var ett solklart fall av fusk, enkelt att genomskåda också för att han hade skrivit av facit ord för ord.

Vad driver människor till att fuska? Vi kommer inte ifrån det. Kommer aldrig komma ifrån det, i alla fall inte helt och hållet. Den främsta orsaken är förstås betygen. Utan betyg skulle inte finnas en stark anledning att fuska. Den andra orsaken är stress - det är den vanligaste orsaken som elever anger när jag konfronterar dem.

Med ökad användning av digitala hjälpmedel så ökar fuskrisken. det får vi ofta höra, och det är ett utav de starkaste argumenten som framförs mot att göra uppsatsskrivningar på dator. Vårt främsta vapen mot detta är verktyg som Turnitin eller Urkund. Bra verktyg, men de är främst effektiva mot den typen av fuskare som min skolkamrat. Folk som fuskar utan större finess, oftast utav stress eller press att de måste klara detta, och därför tar de den enkla vägen att kopiera en uppsats från nätet, eller klippa ihop någonting från några bloggar. Uppsatsen fastnar i urkund, jag samtalar med eleven och frågar varför, och rektorn kallar eleven för en varning.

Men det är inte den typen av fusk som oroar mig. Klipp och klistra-fusket är förhållandevis lätt att genomskåda och hantera. Det svårare fusket är det som jag vet att jag varit med om, men som jag vid ett flertal tillfällen känt mig tvungen att släppa eftersom jag inte kan bevisa något. Det handlar om elever som inte skrivit sina arbeten själva, utan där föräldrar, syskon eller vänner skrivit i stort sett hela arbetet åt dem. Inte bara hjälpt till - hjälp främjar lärandet och det är ändå lärandet som vi har i fokus - utan gjort arbetet åt eleven. Dessa arbeten fastnar inte i Urkund eller Turnitin, och det är endast ibland som man som lärare känner sig så säker på sin sak att man konfronterar eleven med anklagelsen att den inte skrivit ett arbete själv.

Faktum är att så länge vi sätter press på elever att prestera bra snarare än uppmuntrar misstag och utveckling, så kommer vi ha fusk. Så länge vi sätter betyg, kommer vi ha fusk. Vi kan sluta låta eleverna skriva arbeten oövervakat, och acceptera att vi då straffar de elever som har svårt att arbeta i skolmiljön. Eller så måste vi arbeta med att få bort motivationen till fusket. Jag tror egentligen mer på det senare om vi vill ha en skola som fokuserar på att få människor att utvecklas till sin fulla potential.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar