Jag använder den här typen av verktyg ganska lite i min undervisning. det passar bra till föreläsningar, men det är också ett väldigt statiskt verktyg - för statiskt för mig i vanlig undervisning. Whiteboarden är så mycket mer dynamisk, så mycket lättare att anpassa undervisningen med. Risken med Powerpoint och liknande instrument är att den tar för mycket plats, att man förlitar sig på att den ska förmedla budskapet och inte jag själv. Jag tror det är viktigt att komma ihåg att detta är presentationsverktyg i första hand, inte pedagogiska verktyg.
Men att det är ett trubbigt verktyg gör det än viktigare att eleverna lär sig använda det på ett bra sätt! Vi vill inte ha ännu en generation som oeftertänksamt slänger upp bulletpoints och diagram - vi vill ha en generation som kan presentera sina idéer på ett verksamt sätt. Som kan förmedla ett budskap med hjälp av digitala verktyg, men som vet att verktyget i sig bara är en liten, liten del av det hela.
Jag tänker mycket på detta under Psykologikursen som jag läser nu. Jag funderar på om mina föreläsare verkligen har tänkt igenom varje slide, och vad de vill att den ska förmedla. Är poängen med ett digitalt verktyg bara att lyfta ut nyckelord ur läroboken, så att studenterna inte behöver göra det arbetet själva? Eller att kunna skriva ut slides så att man slipper anteckna det mesta?
Tyvärr så är det största effekten av digitala hjälpmedel ofta att de är passiviserande. De behöver inte vara det! Men det kräver arbete att göra en digital presentation som uppmuntrar till interaktion och diskussion, i stället för bara passivt inhämtande. Framför allt kräver det eftertanke, vilket är den slutsats som dras i "PowerPoint Presentation Technology and the Dynamics of Teaching", (Craig, R. & Amernic, J. Innovative Higher Education 2006-10-01; http://www.springerlink.com/content/d07282073378x00l/fulltext.pdf)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar